erikaka

är nu kommen.. och jag dansade in den som vanilgt troget på statts dansgolv. Iklädd blåa silkesbyxor, t-shirt och röda converse dansade jag med flickorna lika vilt som vanligt.. med en liten detalj som skilde sig från den vanliga kvällen på statt. Inga onda fötter. Tror att det berodde på att jag för kvällen valde att se spontant klädd ut och valt lågskor istället för de 10 cm höga stiletterna som annars sitter lika troget på fötterna som jag på hästryggen. Ville bara som vanligt i min uppdatering för helgen berätta att jag hade otroligt kul, trots en halvt velig start på kvällen.

Hela helgen har i sig varit fantastisk faktiskt... gammal goding från borlänge stannade till i kga. 4 år sen sist. Kul. Skitvädret skulle jag dock vilja byta ut mot kanske 5 minus och 1 m snö. Men nu bor vi i ett klimatförändrat sverige utan vidare årstider så man får väl vara nöjd med att man över huvud taget sett snö denna vinter.. som iofs bara börjat.

Imorgon styr jag och min skoda oss bortåt Nyköping.. rättare sagt Tystberga, för första dagen i plugget. Så underligt att jag inte har några som helst känslor angående detta. För stunden är jag iskall, men nerverna kommer angtagligen spela mig ett spratt ju närmre berget jag kommer. Men det ska bli kul att träffa alla och speciellt denna Alexandra som jag ska dela mitt närmsta år med i huset. Känner att det kommer funka jätte bra mellan mig och Alexandra.. hon verkar vara en bra tös. Skönt o slippa jobbet imorgon också.. för vilken jäääääääääävla röra det var i fredags. Föy Fan! Haha.. lämnar det till de övriga på kontoret och tar igen på Tisdag. Hoppas kommande arbetsvecka kan vara snäppet bättre än förra. Den var seg, låång och tung. Ser fram emot en snabb, kort och lätt arbetsvecka..

Första advent... bara 3 till så är det juleafton. Hatar jul.. årets längsta dag. Visst, jätte mysig... om det var snö och inte slask och regn, visst, om man inte behövt gå i personlig bankrutt för alla klappar som inhandlats.

Ne,nu sängen.. nu kömmer ja..

När man i mörkrets tider sitter i en liten bil, 4 brudar och en jycke, med snö och kyla utanför bilens skyddande skal lägger man inte mycket energi på annat än snicke snack och trafiken runt omkring. Just denna dag var vägarna fulla och bilkön växte och växte för var mil som avverkades. Som vanligt finns det alltid smurfar som väljer den snabba vägen fram, det vill säga motsatt körfält. Det finns ingen som gillar dessa smurfar då de i sin tur först sitter och gnäller bak i kön för att folk bromsar hit o dit o aldrig håller jämn fart. Men om du som läser råkar vara en av dessa blåa figurer ska jag tala om för dig att det är pga såna som du, som väljer att köra om en bil i taget, för att du pga mötande trafik inte hinner längre än så, tvingar aaaaaalla bakomvarande bilar att bromsa för att lämna plats åt dig som absolut ska mosa dig in. Exakt vad du tjänar på det vet jag inte, en bil längre fram, tillslut kanske 10, men det handlar igentligen om 2 intjänade sekunder och en jäkla massa svordomar från dina medtrafikanter. Och för att inte tala om olycksrisken som du höjer med en procent varje gång du väljer att först möta trafiken för att vinna tid o sen mosar dig in för att du inte ska krocka. Att allt alltid ska handla om dig i trafiken har vi alla andra konstaterat för var gång vi sätter oss i en bil.

Just idag mötte vi tjejer som spenderat helgen i gbg på hemvägen en av de värsta och blåaste smurfarna av de alla. Han satt i en mördarmaskin i form av en utländsk långtradare. I början av bilturen körde jag om denna långtradare när jag i passagerarfönstret ser hur han börjar blinka vänster.... där jag i min bil full med passagerare kör. Han hinner ångra sig och en katastrof är räddad. Några mil senare sitter vi i en bilkö på ca 20 bilar på en 80 väg. Denna långtradare ligger mig i arslet och trycker på... Brukar inte gå fortare bara för att man trycker på! Helt plötsligt, när vi har samma mängd bilar i mötande riktning ser jag i backspegeln hur denna idiot till smurf artigt blinkar vänster och kör rakt ut i trafiken. Jag säger något i stil med -vad i helvete gör han! Gänget tittar ut genom fönstret och att en så samspelt reaktion änns går att få till är oförklarligt, men alla blir så klart oxtokiga när jag blir tvungen att väja skarpt höger precis som alla andra framför och alla i mötande körfält. Där i mitten av vägen, i en egen osynlig fil, ligger han o plöjer sig fram ett ex antal bilar innan han väljer att blinka höger och åter plöja sig in i rätt körfält. Det räcker inte med detta heller.. nejnej.. Ännu några mil senare kör jag ännu en gång om denna och undrar då varför i h-vete den omkörningen från h-vetet var nödvändig..? Tillslut kommer vi ikapp en husvagn som vänligt lägger sig på väggrenen för att släppa förbi oss långt innan vi ens tagit kontakt. Självklart ser vår vän herr långtaradare detta o slänger sig ut.. utan att ens titta höger eller rakt eller åt något håll alls. Alla skriker TUTA... och jag trycker på tutan men vad fan bryr han sig om det? Han är störst och folk flyttar på sig för att undvika dödarmaskinen.. vad ska man annars göra? Men har man såå brottom sägar jag som Linda, åk en halvtimme tidigare då!

Jaa.. det finns människor till allt.

Nyss kollat in "Ensam mamma söker". Blandade känslor angående mammornas val. Men tokken hitt det är programmet som hjälper ensamma mammor att åter få hopp om att hitta kärleken.

Jobb imorgon.. 670 g!!!! Fyyy Faaaaan....

Ännu en gång sitter man här. Dagen efter. Dagen efter partyt som inkluderar konsumering av alkohol som gör att dagen efter alltid blir lite blekare och lite segare än annars. Det brukar alltid sluta med att man tar sig en fet pizza eller absolut ingenting alls. Men partyt var kul. Drog den gamla dängan "jag har aldrig" som gick het under skoltiden. Blir så mycket roligare när man kör den med helt främmande människor. Helt nya frågor.. och helt nya svar med för den delen. Ute stället får dock inga fem stjärnor.. snarare två. Och de två stjärnorna är till sällskapet som gjorde kvällen minnesvärd.

Bilresan till götet var ännu ett kapitel till historieböckerna. När man som jag inte är redo på vinter och enbart har vatten som spolarvätska som under de kalla nätterna fryser, kan man inte påstå att de första 10 milen i snömådd och slask var utav bästa kvalitet. Linn som satt bakom ratten med codriver Sofie vid sidan gav ifrån sig några höga nervösa ljud när mötande trafik kom och vindrutan blev vit för en sekund. Men halvvägs till Mariestad vart det sprutt i spolarvätskan som tinat och alla gav ifrån sig en djup lättnad pust. Här nere i söder är gatorna kalla men snöfria, så vi slipper slasket som annars inte skiner med sin frånvaro. 

Nu ska vi ägna oss åt lite vinteraktiviteter. Vi ska gå o kolla på bandy. Och bandyoskuld som man är tycker jag att det ska bli spännande och se i vilket fack denna sport ska plaseras. På med raggsockor och pantalongerna så ses vi där...  

... det är det enda jag kräver på morgonen innan jag ger mig ut o trampar, annars förstörs mitt sinne och jag blir genast grinigare än åsnorna på zoo. Man kan säga att den som kom på att frukost är det viktigaste målet på dagen var en smart jäkel.. för det är så sant! Tyvärr så fick jag dock inte min fridfulla frukost som start idag, nej för inrusandes kommer i vanlig ordning herr bil Arne och tjatar. Har i vanliga fall inget emot Arne, men som jag sagt, inte innan min fridfulla frukost. Arne var dessutom så där extremt uppjagad och irriterad som man bara kan bli när det verkligen är någon eller något som är så irriterande eller så lågt att man inte kan reagera på ett annat sätt. Och jag ska tala om för er vad bil Arne var så irriterad över.

Vet inte ifall ni de senaste dagarna lyssnat eller tittat på nyheterna, men ett samtalsämne har varit postens chef. Han har tydligen så extremt dyra levandsvanor att han helt enkelt bara måste ha 900 000 kr i lön.. i månaden.. i lön.. 900 000 kr.. Och så funderar de på att säga upp anställda, plus att de inte kan betala ut löner till anställda. Det ska inte krävas en för smart jävel för att fatta vad som kanske är problemet... eller är jag den enda som fattar det? Det måste dessutom vara i princip samma problem i andra företag som just nu varslar folk till höger och vänster. Volvos chef... tex... hur mycket tjänar han måntro? När tusentals människor med familj o lån som dessutom får dyrare räntor under dessa svåra tider inte har något jobb... vad gör då chefen med sina 900 000 kr!? Hoppas verkligen att det är det högsta steget i lönetrappan också, för högre lön lär väl knappast vara nödvändigt?

Ja intressantare saker kan man lyssna till under frukosten. Tidningsblad som vänds i tystnaden... mmm... hoppas jag får min fridfulla frukost imorgon. Vill inte börja dagen grinig när jag ska styra kosan mot syd.. närmre Maria och Mimmi o GBG!!! Sista resan dit på en mycket lång tid.... Ska leva därefter också....

----------------------------------

Har nu tagit ett av de större stegen i min stege. Har precis ansökt om studielån som ska finansiera mina studier kommande året. När pappa tryckte på "skicka ansökan" knappen pirrade till lite i maggropen som om någon sa - nu är det kört, there´s noooo turning back! Shit happens... nu måste jag leva med skiten... Öknaskolan, here I come!

... min Lördag.

Damer och herrar, systrar och bröder, katter och hundar... förbered er på en läsning modell längre. När det inte finns ord, ord stora nog för att beskriva min helg väljer jag fler av dem istället.
Kvällen i sig var igentligen bara sådär förbannat fantastisk. Gänget drog ihop sig runt 19 snåret på kvällskvisten och började sakta smutta på vinglasen som familjen Kahlin vänligt lånat oss. Våldgästar dom i vanlig ordning så jag säger det från hjärtat och från oss alla att vi känner oss som hemma varje gång vi kliver in i det varmaste huset på karlavägen. Det kan i sig kanske inte vara så bra.. kanske känner oss lite för hemma ibland, poängen är iallafall att vi tackar Fru och Herr Kahlin för er gästfrihet och vi hoppas att när ni har fått nog av oss så sätter ni ner fötterna och säger -snälla pina Erikas föräldrar idag istället. Tack iallafall!
Nu tillbaka till min Lördag... När vi kommit halvvägs i första glaset och alla känner att det går lite sådär segt som det kan göra ibland, ja då kommer Karlsson på att lite scharader kanske vore lattjo. Det har vi ju kört förut och det visste vi ju att vi kunde göra bättre. Ja och alla börjar dola med papper och penna och skriver febrilt..not... men tillslut har vi lyckats komma upp i ett förvånande antal lappar som vi tappert kliver upp och försöker tyda med våra kroppar. Blev en hel del skratt som resulterade i att vinglasen fylldes på i en hejdundrandes fart. Men vem fan kan på ett bra sätt förklara karusell och tofflor?
Sen går tiden som vanligt och vi drar upp till hotellet i vanlig ordning som var en höjdare för omväxlingens skull! Nog sagt om det skakade vi rumpa hårdare än någonsin och med ömma fötter var det dags att släpa sig hemmåt i gryningen. Linn och jag sätter oss på en av alkis bänkarna på torget för att byta till lämpligare promenad skor som enkelt gömts i handväskan under kvällen. Där i mörkret dyker två herrar upp, vi kallar dom för pelikanen och banane. Pelikanen frågar om vi ska med till Max, men vi svarar artigt nej tack men får istället nyckeln till pelikanens lägenhet dit vi beger oss i väntan på sällskapet och burgarna. Vi sätter oss där i sängen, Linn och jag och efter ca 10 minuter sover vi som döda.

Nästa morgon, tidigt, vaknar jag aningen förvirrad när jag ser mig omkring och märker att det inte är min säng jag ligger i och att jag har en brud bredvid mig. Konstaterar dock fort att det är Linn och att vi är i pelikanens lägenhet... utan en pelikan. Väcker Linn och berättar att jag är lite orolig och Linn säger det samma, men vi vänder på oss och somnar om. Några timmar senare hör vi hur det rycker och far och skramlar och drar i brevinkastet. Vi tittar lite skrämt på varandra, med endast näsan framme över täcket och blir lugnare när ryckandet slutar några sekunder senare. Men några minuter hinner gå så börjar det igen. Då säger Linn -Gå och kolla vad det är Erika. Jo då, modig som man är med en ordentlig stake traskar jag lite försiktigt runt hörnet och ser en syn som få är unnade och utbrister i hejdlöst garv. Där i hallen kommer det, genom brevinkastet, en gardinstång på 3 m med en galjkrok fast tejpad längst ut. Jag kikar lite försiktigt in i brevinkastet då pelikanen möter mina ögon och utbrister -EEEY DET ÄR NÅGON I MIN LÄGENHET!!! Ett försök att genom inkastet med en gardinstång och galjkrok ta nycklarna som vi igår lagt på hallbordet när vi kommit hem, helt ovetande om att jag och Linn faktiskt befinner oss i lägenheten och att det bara är att knacka på dörren. -ERIKA ÖPPNA DÖRREN!, tjoar pelikanen från utsidan och jag kan knappt stå rakt när skratten fyller min kropp. Linn har också gjort mig sällskap i hallen och vi konstaterar att herr pelikan inte kommer ihåg ett dugg av gårdagen. Vi släpper iallafall in honom och han är så glad att han inte vet var han ska ta vägen... eller är han full??? Hur som helst. Jag och Linn låg där i sängen hela morgonen och trodde att vi helt enkelt sovit så djupt att vi inte hört när pelikanen ringt på dörren och på så sätt tvingat honom sova på en parkbänk. Men så var inte heller fallet.. nej nej.. Herr pelikan hade efter sitt besök på Max gått hem för att kliva i säng, men icke när han upptäcker att han tappat nycklarna. Så han hade gått o gått fram och tillbaka till Max och hem för att hitta sina borttappade nycklar, som vi lagt på hallbordet i hans lägenhet. Slutar iallafall med att han sover hos grannen och inte ens försöker knacka på dörren där vi ligger och snusar. När han nu på morgonen går till sin dörr och rycker lite i handtaget och kikar in i inkastet och ser sina nycklar på bordet, och inte alls tänker på att det måste vara någon i lägenheten utan börjar istället tänka på hur fan han har kunnat låsa in sina egna nycklar i lägenheten när nycklen krävs för att låsa dörren. Ja du, det kan du ju fortsätta tänka på du för det vet inte jag heller! Men den bästa idén han fick var en gardinstång och galjkrok som skulle ta nycklarna närmre honom och tillslut i handen och in i lägenheten. Ja med få ord kan jag beskriva denna man, smart som få. Tur att jag som en räddande ängel kom och öppnade dörren från insidan.

Ja mina vänner, minnet kan ibland spela oss ett spratt med hjälp av lite alkohol. Vet inte hur det systemet fungerar, men om det ska fungera på detta vis hos pelikanen varje gång han dricker alkohol så tänker jag köpa ett fint anteckningsblock till honom i julkapp som han kan ta med när han super så han kan skriva upp allt som är värt att veta under kvällen. Till exempel när man ger sina nycklar till polarna så man slipper sova på grannens soffa.

Valde att kalla denne man för pelikanen då han säkert inte vill vara den som blir känd i Karlskoga för gardinstångtricket. Men detta trick förlängde mitt liv med flera år och förgyllde min söndagsmorgon som annars kunnat bli en söndag från helvetet som det brukar vara efter en helkväll med brudarna.

Tackar alla för den, den kommer aldrig igen, men fan vad kul det var... gardinstångstricket...


Nu ska jag på kalas två denna helg, mer kaffe bulle o kaka till min bullmage.

drar man till sina vänner och utnyttjar deras.. Sitter nu hos linn som knaprar på en knäckemacka med leverpastej i bakrunden. Drar några ögonkast på tv:n där ensam mamma söker just nu rullar. Längtar bara tillbaka till sommaren när man ser dom stå med fiskespöt i handen i strålande solsken i gröngräset.

Tog en tur till Nyköping igår. Drog med mig Sara på en roadtrip för att kolla in min framtida skola.. Sara som är van student var en räddande ängel med många smarta och kvicka frågor som en annan inte ens haft en tanke på. och ju fler hon ställde desto fler kom en annan på. Var en ny upplevelse och känns väldigt spännande just nu... ( to be continued...)

Fars dag idag.. hoppas ingen glömt denna viktiga dag. Tog också min första ridtur inne på Örebros travbana med Emir idag. Tjolahopp vad kul det var.. även om det pga min ovana var oooootroligt jobbigt. Måste rida ngr jobb för att få upp min kondis asså.. herre hjärtanes.. flämtade tyngre än hunden i ungnen...

god kväll!