erikaka

är ett ord som beskriver mig väldigt bra. Jag fasar verkligen när småtimmarna börjar närma sig och man vet att nu borde jag verkligen gå o lägga mig. Fasar nästan ännu mer morgonen, då klockan ringer kl 06.00 och säger att det är dags att dra sig upp... och man är ju såå trött. Men är man uppe halva natten får man skylla sig själv. Sova ä gött, bäst när man inte får!

Började det smått frustrerande arbetet med att sätta ihop mina nya köksstolar idag. Jobbade till 18.30 och kände mig sådär lagom igång att jag passade på o hålla farten uppe. Efter en timme och enbart en stol senare tröttnade jag grovt på det skitgörat och tog min vackra springare, (skoda fabia), och åkte till Linda där det bjöds på Gus himmelska kaffe och nybakad äppelkaka. Passade på o goa lite med Moira också, blivit en riktig fjäskis sen hon lämnade mig ensam i skogen, i tårar.

Antar att jag borde gå o sussa nu.. o sluta uggla framför datorn.
Tänkte bara slänga in en tanke om bobcats(en). Vet inte varför det aldrig går er väg, för det är fan inte ofta det gör det. Är ingen hockeyexpert, men är det nått man lagt märke till så  är det att de spelar bäst mot de bästa och skit mot de sämsta. Men med tanke på att de mötte löven i nobellhallen idag måste det varit en underhållande match, trots förlust. Läste t.o.m att vi i kga blivit välsignade med våra alldeles egna "Bruise Brothers", (för dom heter väl det?).

Nu är det natten.