erikaka

Sent igår kväll bankade tomten på vår dörr under vårat intensiva filmtittande, (dirty dancing). Det var vår granne och proffstränaren Stefan Lönn som bankade på och såg aningen skärrad ut. Han berättade att han hade en häst i stallet som han behövde lite hjälp med så Mickis och jag drog på oss pyjamasbyxorna, stallbootsen och sprang med. Hästen låg i boxen, med feber och blockhälta. Efter lite om och men lyckades vi få henne på benen och idag kom uppföljningen på historien. Berättade detta, som senaste skvallret, för våra klasskamrater under morgonens lektion. Vår lärare hörde detta och tog genast kontakt med Stefan. 15 min senare var jag och Carro påväg till stallet i ilfart för transport till strömsholm. Lilla flickan hade inte blivit bättre under natten och vi fick lasta på detta toppstammade 2-årings sto i bussen och ge oss av. Väl framme i strömsholm tog vi alla de prover som kunde tänkas behöva, så coolt att vara med ett proffs till vetrinären, man får se så mycket och lära sig massor. Men lilla Fleur fick vi tillslut lämna i en av boxarna och åka hem.. med en tom hästbuss. Inte någon vidare känsla i maggropen må jag säga. Diagnos: inflammation i knäleden. Detta kräver operation  för tillfrisknad, vilket utan försäkring går på fina 50 000 kr... Operationen krävdes dessutom inom närmsta dygnet. Vi fick kontakta ägarna, som behövde lite betänketid då det handlar om mycket pengar. Så vi fick vända bussen hemåt utan häst. I vilket fall som helst blir hon tvungen att opereras under dygnet, och i annat fall troligen avlivad. om det inte gick att ordna det så hon får gå till avel.. som 2-åring. Allt detta dessutom efter en spark från en av de andra griniga märrdjävlarna i hagen. Så det kan gå.. Känns iallafall otroligt bittert att vara en häst kortare här på gården, speciellt då hon var den trevligare av unghästarna. När jag lämnade Fleur i boxen i operationsstallarna, och kanske tittade på henne för sista gången, ja det är verkligen speciellt.

Vi kom tillslut hem iallafall, och nu är det inte mycket kvar av dagen.

Götet närmar sig med stormsteg.. och till Mimmi vill jag bara säga -massor med kramar!!! Massor!!! Det ordnör sä!

Harry Potter och den flammande bägaren idag, förrådet på film tar då aldrig slut i detta hus.