trött tröttare tröttast
Dagen har skuttat på i hastigt tempo precis som vanligt. Min hjärna säger mig inget annat än sova, men det känns som jag klev ur sängen för 10 minuter sen. Konstigt men tydligen möjligt.
Dagen började lite för tidigt med fodring. Inget mer att säga om det.. ingen vidare höjdare igentligen, men ändå helt ok. En jäkla massa skitmockande till tjejfnitter och pudelfrille-hårdrock från vår 80-tals, men perfekt fungerande radio. Livet leker och snön faller sakta på utsidan. Vi blir klara, brudarna och jag, och beger oss till nästa ställe, hesselby. Diggar hesselby hårt, då man inte direkt arbetar ihjäl sig som jag brukar säga, som jag dock kommit på att jag kanske gör bara för att det är så jäkla lattjo. Men det blev lite mer skitmockande där, ännu en gång till vår sprakande 80-tals radio med rocken i ljudvågorna.. dansas lite med dynggrepen i högern samtidigt som skiten flyger. Ja, man har tydligen blivit bonnö!
15 små puttar hann vi iallfall få in och ta alla tråkiga mått o hej o hå... blabla.. Tillslut var vi klara med vårt "måste göra" och beslutar oss för att åter igen ta oss an inridningen. Yes.. och nu stod ingen mindre än gaaaaalne Bajen på tur. Då vi tillsammans diskuterat hennes galenhet kom vi fram till att lite motion antagligen skulle sitta på sin plats. Och så det blev. Volontär?.. erika "stollen" karlsson. Medan hon hoppade på fram o bakben under sadlingen förberedde jag mig psykiskt för en åktur och ångrade skarpt att jag lämnat säkerhetsvästen hemma. Dock kunde jag aldrig anat att de skulle slänga upp mig på galne bajen. Menmen.. tapper som man är, efter några piruetter på stället, lyckades jag ta mig upp och väntade, med svettpärlorna i pannan, på att hon skulle gräva ner baktassarna, säga ajöken och lägga i växeln. Oj så fel man hade. Lite hoppig, visst det var hon, men lugn och avslappnad gick hon fram.. tills vi kom till nysnön, där ingen annan gått.. handbroms i. Hmm.. kom lite nära elstängslet några gången.. svansen smekte trådarna.. men vi överlevde efter lite övertalning om ofarligheten i det vita pudret. Tog en runda på ca 200 m, travade lugn o fint tillbaka och hoppade av. Stolt ryttare nr 1! Moi! Jag vågade, jag gjorde det, jag klarade det! Aahh.. livets sötma. Nu kan inget stoppa mig och jag känner mig oövervinnerlig.. iaf till nästa gång jag ska erövra bajen då hon antagligen låtit den nya upplevelsen sjunka in och kommer mentalt förberedd. Men jag längtar till nästa gång. Det ända som är problemet.. namnet.. jag menar.. Bajen?
Sitter nu bara och väntar på att få gå till stallet för att kvällsfodra, sen ta min efterlängtade dusch och hoppa i sängen.. Upp 05.30 imorgon.. hujedamej.. sen körning på schemat.. wiihoo!
Oh, far, som just nu sitter och gottar sig vid ett bord på idrottsgalan, jag har fått ficklampan nu! Min fine brevbärare kom med den idag. Tack o tack. Tack också till de trogna tidnings leverantörerna i dfs.. jag uppskattör't!
Dagen började lite för tidigt med fodring. Inget mer att säga om det.. ingen vidare höjdare igentligen, men ändå helt ok. En jäkla massa skitmockande till tjejfnitter och pudelfrille-hårdrock från vår 80-tals, men perfekt fungerande radio. Livet leker och snön faller sakta på utsidan. Vi blir klara, brudarna och jag, och beger oss till nästa ställe, hesselby. Diggar hesselby hårt, då man inte direkt arbetar ihjäl sig som jag brukar säga, som jag dock kommit på att jag kanske gör bara för att det är så jäkla lattjo. Men det blev lite mer skitmockande där, ännu en gång till vår sprakande 80-tals radio med rocken i ljudvågorna.. dansas lite med dynggrepen i högern samtidigt som skiten flyger. Ja, man har tydligen blivit bonnö!
15 små puttar hann vi iallfall få in och ta alla tråkiga mått o hej o hå... blabla.. Tillslut var vi klara med vårt "måste göra" och beslutar oss för att åter igen ta oss an inridningen. Yes.. och nu stod ingen mindre än gaaaaalne Bajen på tur. Då vi tillsammans diskuterat hennes galenhet kom vi fram till att lite motion antagligen skulle sitta på sin plats. Och så det blev. Volontär?.. erika "stollen" karlsson. Medan hon hoppade på fram o bakben under sadlingen förberedde jag mig psykiskt för en åktur och ångrade skarpt att jag lämnat säkerhetsvästen hemma. Dock kunde jag aldrig anat att de skulle slänga upp mig på galne bajen. Menmen.. tapper som man är, efter några piruetter på stället, lyckades jag ta mig upp och väntade, med svettpärlorna i pannan, på att hon skulle gräva ner baktassarna, säga ajöken och lägga i växeln. Oj så fel man hade. Lite hoppig, visst det var hon, men lugn och avslappnad gick hon fram.. tills vi kom till nysnön, där ingen annan gått.. handbroms i. Hmm.. kom lite nära elstängslet några gången.. svansen smekte trådarna.. men vi överlevde efter lite övertalning om ofarligheten i det vita pudret. Tog en runda på ca 200 m, travade lugn o fint tillbaka och hoppade av. Stolt ryttare nr 1! Moi! Jag vågade, jag gjorde det, jag klarade det! Aahh.. livets sötma. Nu kan inget stoppa mig och jag känner mig oövervinnerlig.. iaf till nästa gång jag ska erövra bajen då hon antagligen låtit den nya upplevelsen sjunka in och kommer mentalt förberedd. Men jag längtar till nästa gång. Det ända som är problemet.. namnet.. jag menar.. Bajen?
Sitter nu bara och väntar på att få gå till stallet för att kvällsfodra, sen ta min efterlängtade dusch och hoppa i sängen.. Upp 05.30 imorgon.. hujedamej.. sen körning på schemat.. wiihoo!
Oh, far, som just nu sitter och gottar sig vid ett bord på idrottsgalan, jag har fått ficklampan nu! Min fine brevbärare kom med den idag. Tack o tack. Tack också till de trogna tidnings leverantörerna i dfs.. jag uppskattör't!
Kommentarer
Postat av: hönsmamma
kära barn - använd västen nästa gång!!
Postat av: Anonym
Postat av: Far
Träffade några på galan som fick klottra lite på biljetten, Kalla, S Kallur, Holm, Ara, Anders Olsson och bragdvinnaren Jonas Jacobsson. alltid lika roligt att vara där. Ta dé lugnt.....
Trackback
